Dåliga dagar.
2013-01-22 ♥ 18:31:00
Jag har dåliga dagar på alla sett, men framför allt så har jag dåliga "diabetes" dagar ibland. Dagar då alla värden är fel och ingenting stämmer som det ska. Jag hatar de dagarna! Visst ni kanske tänker, den dålig dag hit eller dit?
Jag kan säga att det är så jag tänker också nu!
I början mådde jag dåligt över ett värde som inte stämde om dagen, men jag lärde mig acceptera och bortse från det värdet. Jag började räkna med minst ett dåligt värde om dagen och det var lungt så. 8,0, okej sure, tar lite extra insulin nu eller en rask promenad. Ja, ni försår...
Men sedan kom första dagen utan ett enda värde som stämde! Den dagen var verkligen en mardröm för mig då, det pendlade så mycket att jag inte visste vad jag skulle göra. Jag har haft flera sådana dagar nu. Varje sån dag känner jag mig mindre upprörd och mindre frustrerad över det, det är inte kul, men det är ingen katastrof. Jag tar nya tag imorgon.
Jag har utvecklats JÄTTE mycket och för varje dag känner jag mig mer och mer säker på hur jag ska göra och vad jag kan och inte kan göra. I början kunde jag inte ens ta en vindruva eftersom jag var så osäker på allt och trodde det skulle bli en katastrof. Nu kan jag äta en kaka och även om värdet inte stämmer efter det så gör det inget, bara det inte är varje dag, jag kan rätta till det och jag vet hur jag ska göra det.
Jag känner min egen utveckling och för varje dag som går blir det lättare att leva med det!
Kolhydrater är inte farliga
2013-01-16 ♥ 15:29:00
Till en början så försökte jag undvika kolhydraterna genom att byta ut vanlig pasta mot LCHF pasta, vanlig glass mot LCHF glass och vanlig choklad mot stevia choklad. Men jag ställde mig själv frågan för ett tag sedan, varför? Jag kom på mig själv med att inte ha något svar på den frågan, äter man så äter man.
kolhydrater är inget som jag (eller någon annan) ska undvika. Bara jag vet vet vilka kolhydrater jag ska äta under måltiden är det inga problem med min diabetes och insulinet! Det tog långtid, men nu har jag insett det.
Genom att byta ut allt mot LCHF produkter så har jag bara gått upp i vikt på grund på allt fett jag inte nödvändigtvis behövt ha. Onödigt och inte lika gott enligt mig. Men jag byter bland annat med glädje ut ljust bröd mot mörkt bröd, men det ska inte bli överdrivet.
Från och med nu blir det att äta vanliga kolhydrater som vanligt, godare och bättre på alla sätt och vis.
Återbesök med bravur!
2013-01-15 ♥ 16:19:00
Klarade av återbesöket idag med bravur. Han var toppen nöjd med 68% gröna värden och ett HbA1c på 40, när jag kom in hade jag 140 och sex månader senare 40! För övrigt så mätte och vägde han mig också, helt okej. Sedan målade han lite på min mage också eftersom jag börjat sticka för mycket på samma ställe och det resulterar i en böld om jag fortsätter så...
Vi gick också igenom hur jag ska räkna på morgonen respektive kvällen och lite annat smått och gott. Min läkare är riktigt bra tycker jag! Nästa återbesök blir den 3 april.
Återbesök
2013-01-15 ♥ 12:33:00
Idag ska jag träffa min läkare på diabetes mottagningen igen. Återbesök på Östra alltså. Det känns som att det var jätte länge sedan jag var där, enligt mitt minne så var senare gången 7 november vilket betyder två månader. Yey, framsteg efter att ha varit där en gång per vecka.
Dock skulle jag ha varit där både 22 december och 8 januari, men lämnade återbud då eftersom skolan slutade och började de dagarna. Men det kan vi glömma och säga att jag inte behövt åka dit på två månader... Tur att det inte blev 8 januari iallafall eftersom att mina värden då var katastrof efter julen, men nu börjar jag återfå kontrollen och jag gissar att över 50% av värdena är mellan 4-7 igen.
Nästa, diabetes mottagningen. Sedan ska jag hämta min fotobok, handla mat och plugga!
Puss och kram!
Inskrivning till utskrivning
2012-12-14 ♥ 11:00:00
Idag har det gått 100 dagar sedan jag fick min diagnos, därför tycker att att det är passande att lägga ut inlägget nu. Ni som vill titta kan titta på videon och ni som vill läsa kan läsa har nedan.
Den 5 september började min resa, eller egentligen redan den 4 september. Jag pratade med pappa på kvällen, frågade försiktigt vad diabetes egentligen var egentligen, men han hade inga svar. Jag hade redan ställt diagnosen på mig själv, jag hade gjort det redan flera månader innan denna dagen, men inte vetat vad och hur jag skulle säga det.
Onsdagen den 5 september på våran geografi prov ringer pappa, han har pratat med vårdcentralen och de ville att jag skulle komma redan samma eftermiddag. Jag ville inte gå själv, men jag gick med på det ändå. Efter elevens val slutade vi, jag sa hejdå till Ebba och gick till vårdcentralen. De tog två prover, blod prov och urin prov. Sedan fick jag vänta i väntrummet, nervös och stucken i fingret.
De pratade med pappa och sedan fick jag gå in till sköterskan igen. hon berättade för mig "det är troligtvis så att du har de, ja, diabetes" Det blev tomt i hjärnan och hon fortsatte "jag har pratat med pappa och han är på väg". fortfarande svart. Jag satt tillsammans med henne inne i hennes rum, hon pratade med sjukhuset inne i stan och de ända jag kommer ihåg är att hon berättade för de att något värde var "High, High, High".
Jag smsade med mina vänner, som om ingenting hade hänt, jag visste inte vad jag skulle säga. Pappa kom, och när jag såg honom kom tårarna. Hon berättade att vi skulle till sjukhuset, stanna där och att allt skulle gå bra, såklart. Vad ska man som sköterska annars säga...
Ut i bilen och på färjan, jag hade lugnat ner mig, tills dess att mamma ringde, då kom tårarna igen och jag kunde inte prata. Väl framme på akuten mötte vi upp mamma och fick vänta i tre timmar. Tre timmar som jag inte kommer ihåg, men när väntan var slut fick jag en PVK i armvecket för dropp och insulin. Vi blev sedan förda till avdelning 324 och sal 7 på Drottning Silvas barn och ungdoms sjukhus på Östa sjukhuset.
Den kvällen fattade jag ingenting, vad skulle hända nu. Mycket tårar och förvirring. På morgonen den 6 september skriver jag i min bok att de varit inne varje timme och tagit blodsocker. Det var också den 6 september jag åt för första gången sedan bamba dagen innan. Någon gång där emellan fick jag min andra PVK, i den vänstra handen.
Under eftermiddagen torsdagen den 6 september fick jag träffa min diabetes läkare och diabetes sköterska som jag ska ha tills jag blir 16 eller 18 år. På kvällen den slapp jag det ena droppet.
Under natten till den 7 september hade de svårt att få ut blod via PVK och fick sticka mig varje timme, trots det skrev jag att jag endast vaknade två gånger. Vid ungefär denna tid punkten visste de flesta om det och jag fick gulliga sms och facebook hälsningar som peppade mig framåt. Min syster besökte mig på eftermiddagen. Den var denna dagen jag för första gången stack mig själv med insulin sprutorna och i fingrarna, men trots de så fick jag en ny PVK så jag skulle slippa att sticka i fingrarna varje timme.
8 September kände jag för första gången lågt blodsocker. Jag berättade på facebook och enligt vad jag skriver så mår jag "under omständigheterna" bra. Klockan 14.17 var jag äntligen av med ALLA droppen! Jag kunde äntligen duscha och byta kläder ordentligt. På eftermiddagen fick jag för första gången på tre dagar gå ut, äntligen frisk luft!
9 September spelade vi bara massor av sällskapsspel för att fördriva tiden, vi besökte pressbyrån och köpte tuggummin.
10 september Träffade vi för första gången dietisten och även diabetes sköterskan (min diabetes läkare tittade in varje dag). Min sköterska skrev ut mina egna insulin pennor, vi besökte apoteket och fick två fulla påsar med saker.
11 september fick jag äta middag hemma. Vi åt hemma hos mamma och jag slapp sjukhus maten! Vi fick åka hem på eftermiddagen efter att vi träffat läkare, dietist och kurator.
12 september slapp jag sova på sjukhuset. Jag träffade läkaren och sedan fick jag åka hem. Både mamma och pappa var med mig hela tiden. Mina fingrar vad vid detta laget helt sönder stuckna och ömma efter alla stick.
13 september - 17 september handlade allt om att lära sig och få värdern att stämma.
18 september en dag innan "två veckors dagen" skrev min läkare ut mig och jag var inte längre inskriven på sjukhuset.
Mer detaljer än detta kan jag nog aldrig minnas. Hoppas ni tyckte detta var lite intressant även om ni läste eller såg videon! Undrar ni något är det bara att fråga!
Vägen är lång
2012-11-27 ♥ 15:15:32
Jag ska berätta några saker nu. Om saker som rör min diabetes. För det första så märker jag förändringar. Jag behöver nästan aldrig gå på toaletten och dricka. Aldrig om jag jämnför med innan! Det är så skönt! Jag vet att jag drack och kissade mycket och alla runt mig visste det också. Men ingen visste att det var tecken på diabetes.
Jag vet att jag tyckte det var pinsamt att dricka hela tiden. Dricka i massor. Men även om jag länge (max 1 timme) försökte låta bli att dricka så gick det aldrig. Jag vet nu varför. Därför att min kropp ville bli av med det söta i kroppen genom att man behöver gå på toa och när det försvinner vätska behöver kroppen ny!
Jag är piggare nu, både i huvudet och kroppen. Det är helt klart på väg åt rätt håll. Men det är svårt att få värdena att stämma, blodsockret är upp och ner hela tiden. Vissa dagar är bättre än andra.
Vägen är lång och ingen vet vart eller hur den tar slut.
Diabetesen?
2012-11-12 ♥ 18:35:00
Vissa dagar är min energi på topp och bara flödar! Men vissa dagar ligger jag nera på botten och orkar knappt röra mig någonstans. Jag vet inte om det beror på höga värden, låga värden eller något helt annat... Allt kan jag ju inte skylla på diabetesen.
Igår hade jag en dag när allt var jobbigt och jag inte orkade något alls. Ville bara dra täcket över huvudet och sova bort hela dagen. Men idag! Allt känns bra, bortsätt från ångesten och paniken till en SO uppgift, med inlämningsdatum på torsdag. Som jag inte ens har börjat med, kanske för att jag inte riktigt förstår hur jag ska göra. Men annars känns allt på topp. Pigg när jag vaknade i morse och en massa energi. Orkade med hela dagen i skolan utan att ens känna minsta tecken på att vara trött eller orkeslös.
Jag kan ju med säkerhet säga att dagarna med energi är betydligt roligare. Och enklare också för den delen. Jag är känslig de dagarna, dagarna jag blir trött blir jag också känslig.Minsta lilla sak kan få mig att bryta ihop. Kanske har alla sådana dagar? Men jag kommer inte ihåg det sedan innan, då var jag ju dock trött och orkeslös hela tiden...
Men när jag ändå kom in på SO inlämning förut så jag jag ju fortsätta det snacket lite. Det är mycket just nu! Trots paniken över allt så känns det bättre att ha allt på sina axlar idag än det gjorde igår! Denna veckan har vi SO inlämning och Engelska prov. Nästa vecka har vi NO prov och En bokanalys som ska vara klar. Men vecka 48 är hemsk! Vi har Matte prov, SO prov, svenska prov och Ev en berättelse som ska vara klar... Sedan har vi en musikvideo som måste vara klar ganska snart också. Gäller bara att kämpa sig egenom det innan det förhoppningsvis blir lugnt till efter jullovet iallafall!
Nu hoppas jag också på många dagar med mycket energi! Peppar peppar!
Equalize
2012-11-07 ♥ 07:48:28
Det finns ett spel, ett diabetes spel som sjukhuset tipsade om. Det är inte så peppande. Om blodsockret hamnar på över 15 och man inte tar insulin så svimmar man och om man landar på godis så svimmar man direkt...
Men jag tycker det är kul ändå, haha! Men jag svimmade inte när jag låg på över 15 i blodsocker iallafall! Men jag tycker ni ska ladda ner denna appen. Jag vet inte om den finns på android marker, men sen finns till app store! Sök på: equalize!
Mera insulin
2012-11-05 ♥ 16:53:10
Under hela dagen igår hade jag inte ett ända god känt värde. Låg över sju hela dagen, var grinig och orkade ingenting. Igår kväll när jag skulle sova bröt jag ihop. Eftersom ingenting stämde för mig och det blir frustrerande. Tillslut somnade jag. Men klockan 02.30 vaknade jag igen. Hade sjukt ont i magen och mådde jätte illa! Vilket jag inte klarar av. Jag mår dåligt av att må illa!
Det var så illa att jag var tvungen att väcka pappa! Jag fick ta ett blodsocker och det låg på 5,4. Det var alltså bra. Men vad var det då? Ingen vet, men på morgonen kände jag ingeting av det. Jag har kännt av hela dagen att jag varit slapp och inte riktigt orkat. Men mer vet jag inte. Kanske håller jag på att bli sjuk.
Idag stämmer värderna. Men jag räknar ut det som det ska vara och lägger på två extra enheter med insulin. Men jag vet nog vad det beror på. Hormoner. Något som har stor inverkan på blodsockret ibland. Men jag får testa mig fram och hoppas att det går tillbaka till normalt snart!
På onsdag ska jag träffa min diabetes läkare, får prata med honom och se vad han säger om värderna. Har ju egentligen inget att säga. Mer än att de var höga...
Vikt
2012-10-25 ♥ 20:22:00
När man får diabetes och inte insulin, så svälter kroppen, eftersom den inte tar upp sockret eller kolhydraterna. Jag kunde i stortsätt äta eller dricka hur mycket sött som helst utan att rubba min vikt eller figur!
Så därför, Sedan jag fick min diabetes så har jag helt klart gått upp en del i vikt. Min kropp tar upp allt jag äter igen och lägger det där det ”ska” vara.
Nu känner jag att jag har fått någorlunda koll på mina värden och jag kan ta tag i nästa problem. Träna och röra på mig mer. Samtidigt som jag ska äta nyttigare. Mindre ris, mindre pasta, mindre potatis och mindre bröd! Jag började igår, jag ersatte middagens pasta med kikärtor och kvällens mackor med crisp knäckebröd med skinka.
Idag fortsatte jag:
Frukosten var knäckebröd, youghurt med linfrön och en banan, 6 enheter insulin.
Lunchen var två knäckebröd, morötter, pizzasallad, blomkål och lite fisk, 3,5 enheter insulin.
Mellanmålet var kikärtor, kyckling, morötter och en loka, 2,5 enheter insulin.
Middagen var bönsallad, stekt kyckling och ett knäcke bröd, 3 enheter insulin.
HbA1c
2012-10-24 ♥ 18:29:00
Min sköterska var riktigt nöjd med mig. Mina värden var till 83% denna veckan mellan 4-7. 5% över och 12% under. Efter bara 1½ månad. Känns ganska bra även om jag vill ha 100% mellan 4-7, såklart!
Men det hon var mest "överraskad" över var mitt HbA1c.
HbA1c- ett värde som visar hur blodsockret varit de senaste 6-8 veckorna. Det är en koll på hur man med diabetes har fått behandligen att fungera ordentligt!
När jag kom in hade jag 139 ( ! ) och nu hade jag 63. Man ska ha 52. Så hon var jätte överraskad (och glad) att det hade gått ner så mycket så fort. Det är ett tecken på att det går bra!
Som hon sa när vi skulle gå "Du får bara ros och inget ris".
Nästa läkarbesök är den 7 November!
Julmust även för mig, fast jag tänkte....
2012-10-18 ♥ 20:19:00
Även fast min sjukdom hindrar mycket, så hindrar den mig inte från att dricka julmust!
När jag först hörde på vårdcentralen att de ringde in till sjukhuset och sa "misstänkt diabetes" tänkte jag något i stil med "nu är det slut med allt godis, läsk, bullar och vissa maträtter, aldrig mer". Visst det blir inte som förr, men det finns ju massor med bra altenativ som gör att det känns lite lättare. En del finns det altenativ till och en del inte. Till läsken finns det alternativ, det är värre med pepparkaksdegen!
Jag visste inte vad diabetes var, eller sockersjukan som det också av någon riktigt dum andlendning heter, eftersom det egentligen inte alls beror på socker. Diabetes typ 1 kommer inte för att man äter för mycket socker eller för att man missköter sig. Det kommer via gener. Man ärver det. Det konstiga är att vi inte vet någon i min släkt som har det. Det är ju inte heller bara socker man ska undvika, det är ju kolhydrater. Då borde det heta kolhydratssjukan.
Man föds med det, fast oftast "outvecklat". Förr eller senare bryter det ut och man får diabetes.
Men åter till att jag inte visste vad det var. Jag visste inte vad som hände, Varför? Hur? När? och återigen Varför?! Jag vet inte vad jag trodde att det berodde på. Men nu vet jag. Bukspottkörteln slutar producera insulin och kroppen kan inte längre själv få ner blodsockret från de farliga höjderna. Ni läste rätt, på lång sikt kan de höga blodsocker värderna bli farliga. Lever man med det länge förstörs till slut blodkärlen i kroppen och ökar risken för att få andra komplikationer som hjärt och kärlsjukdomar, dålig syn och dåliga njurar. Om jag nu förstått det hela rätt.
Men lever man efter rekomendationer från läkaren och ett liv som egentligen alla borde leva, nyttigare och sundare så ska man med diabetes kunna leva ett långt och normalt liv. Men vem vet hur länge det dröjer innan de kommer med ett botemedel som får igång bukspottköterelns insulin production igen?
Trotts motgångar och trotts att det ibland känns hopplöst och värdelöst så gäller det att på något sätt ändå se frammåt och se det positiva. Jag ser inte sjuk ut, det är positivt. Iallafall inte mer sjuk ut än innan, haha! Jag vet också att jag har en massa stöd. Både från släkt, familj, kompisar och till och med lärare! Kärlek till dem!
Sportlife kort!
2012-10-16 ♥ 19:47:00
Fick mitt sportlife kort igår. Eftersom jag nu fått diabetes är träningen viktigare än någonsin. Jag och mamma har fixat varsitt gymkort och imorgon drar vi igång med träningen! Sportlife, here we come!
Det ska bli riktigt skönt och faktiskt riktigt kul. jag har alltid tyckt om att träna på gym, med cyklar, löpband, roddmaskiner och crosstrainer! Peppa peppa!
Diabetes dag 40
2012-10-15 ♥ 17:14:00
Tänkte skriva lite om de senaste 40 dagarna, de senaste 40 dagarna har haft diabetes i fokus. HELT KLART. Allt är runt diabetes, blodsocker, insulin, kolhydrater, läkare, sköterskor och möten. Vi räknar och det stämmer inte, jag får för högt blodsocker eller för lågt. Båda känns lika mycket som ett misslyckande, men högt känns ändå värst på något sätt!
När jag den 5 september kom in till avdelning 324 på drottning silvias barn- och ungdoms sjukhus hade diabetesen spökat i mig minst 8-12 veckor och trots tydliga tecken visste vi ju inte att det var teckan på det det faktiskt var, diabetes. Efter 3 timmar på akuten, 1 blodprov och 1 urinprov så fick jag min dom som jag ALLTID måste leva med. Hade jag gått ytterligare några veckor eller kanske bara dagar till utan att veta så hade jag hamnat på intensiven istället och fallit ihop hemma.
Jag kom in en onsdag och redan dagen efter började det med att jag fick träffa min diabetesläkare och diabetessköterskan som jag kommer ha till jag blir 18 år. Jag fick varje dag gulliga hälsningar via sms och facebook, vilket var en stor knuff framåt när allt känndes omöjligt och jobbigt
Jag skrev i en bok varje dag på sjukhuset i början, mamma skev också. När jag läser det första hon skrev, dagen efter att vi kom in börjar jag fortfarande att gråta, "Jag önskar mest av allt att jag kunde ta över herr diabetes. Bara lyfta bort honom från Malin och flytta honom till min själv istället. Vi vet ju alla att det inte går, att det är Malins resa som hon måste kämpa mot och med". Nu rinner tårarna längs min kind igen. Jag älskar alla som stöttar mig. Tack mamma & pappa!♥
Jag läser också att jag den 7 september skriver jag att jag själv fick sticka mig, och att jag tyckte det var läskigt. Vilket jag skrattar åt nu, det är ju bara ett stick. Men allt var nytt och "spännande". Den 8 oktober skriver jag "14.17 DROPPEN ÄR BORTA och ställningen. Så himla skönt! Jag kan ta blodsocker själv och snart ska jag ta en dusch och byta kläder!!! GLAD!!! . Den 8 skriver jag också "Normalt blodsocker är mellan 4-7, efter popcornen var det uppe i 9,9, HJÄLP!" Nu har jag varit uppe i både 10 och 14. Jag trodde då att det var en katastrof, nu vet jag att det värsta är att man får ett extra stick i magen.
Efter den 10 oktober har jag inte skrivt mer. Varför? Då hade vi träffat dietisten och allt det "viktiga" började på riktigt, eller kanske för att vi fick börja åka hem? Jag ångrar nu att jag inte fortasatt skriva. Jag skriver mycket här, men det är långt ifrån allt som jag berättar.
Men som min läkare säger, Inslin är något som finns naturligt i kroppen. Det är ingen sjukdom egentligen, då skulle det vara en sjukdom att tappa håret också. Ingen är perfekt.
Kanske orkar ingen läsa detta långa inlägg, men det är kanske mest för mig själv. Jag behöver skriva av mig och jag vill komma ihåg, även om det inte är så kul att minnas allt. Kanske vill jag glömma allt? Jag hoppades länge att det var en dröm och att jag snart skulle vakna, men så blir det aldrig.
Lågt socker
2012-10-14 ♥ 21:36:56
Mitt socker har de senaste dagens legat lågt. Jag har faktiskt till och med haft svårt att få upp det ibland. Det bara sjunker ner hela tiden! Jag misstänker att det är Lantusen, det långtidsverkande insulinet. Som är för högt i dosen. Åt kvällsmat klockan nio, och sen får jag se vart sockret ligger klockan elva. Godnatt världen.
Home made icecream
2012-10-10 ♥ 15:45:00
Nu är det ju svårare för mig att äta vanlig glass. Därför har jag börjat göra egen glass av funlight saft! Funkar hur bra som helst. Visst det är inte en magnum, men kanske lite som en piggelin men nyttigare...?
Finns ju ändå många smaker att göra den i. Just denna ↑ är wild berries!
Välkommen herr diabetes
2012-10-09 ♥ 00:18:00
Mitt blodsocker går upp och ner, hit och dit, bak och fram HELA TIDEN. Jag vill få det perfekt, såklart... Men vad är bra? Perfekt efter en månad vet jag att man inte kan klara, eller? Trots det blir jag lika besviken varje gång blodsocker mätaren visar över 7... Vilket resulterar i ett extra stick i magen.
Nu kan jag inte sova heller, det finns så mycket i min hjärna, så mycket att fundera över och grubbla på. Det händer nya saker hela tiden, jag testar nya maträtter och måste hela tiden uppskatta hur mycket jag ska äta och hur mycket kolhydrater det innehåller. Räkna, tänka, räkna och tänka.
Det är inte bara när det gäller vad jag äter och maten, eller jo, på sätt och vis. Allt kräver mer planering. Att hinna äta fyra mål per dag är tufft vissa dagar. Ibland får man inte till det och då är den dagens värden förstörda. Ibland känns allt omöjligt... En spontan fika på stan, en bulle på en rast och tårta på kalas, visst. Med planering och en liter insulin kan man ta en bit tårta, men känns det värt det?
Jag vet inte om jag tycker de
Men jag måste tänka positivt, se lösningar och tänka att jag och att vi(min familj och jag) klarar det här. Det finns inget val. Men jag vet att vi klarar det här! Så nu återstår en sak: att acceptera att jag har fått DIABETES TYP 1 och "välkomna honom till familjen" där han förevigt, och i resten av mitt liv kommer att vara en medlem
Lågt socker?
2012-09-21 ♥ 15:22:33
Har jag lågt blodsocker nu?
Tecken på lågt blodsocker är:
Skakig.
Hungrig.
Trött.
Seg i huvudet.
Ser lite suddigt.
Nu ska vi se, 1 2 3 ---
Rätt gissat
UTSKRIVEN
2012-09-18 ♥ 23:01:00
Imorgon är det två veckor sedan jag fick min diagnos och idag träffade jag läkaren, som skrev ut mig! Det känns så gött, trots att mina blodsocker värden inte är riktigt som dom ska ännu...
Imorgon är det tydligen fotografering för som dom inte var där, så nu har finnarna ploppat upp och klockan halv ett imorgon ska jag infinna mig i skolan! Men jag ska upp åtta imorgon så dags att sova! Godnatt alla i hela världen, jag är cool!
M K
2012-09-16 ♥ 22:25:14
Jag får ta till alla tips för att inte ta insulinet på samma ställen hela tiden. Nu har jag märkt benen, M och K. Morgon och Kväll! I magen är det svårare, eftersom man tar så många gånger där...!
Hej och högst spontant välkommen hit! Jag tänker inte dra mitt livs historia här utan bara presentera mig och bloggen. Jag är en tjej på 15 februariar som heter Malin. Jag är smått galen och här får du läsa om det jag skriver, alltså närmare bestämt fotografering med min Nikon D7000, plugg, olika tips, min katt Lillis, om mig (såklart) och även om min kroniska sjukdom typ 1 diabetes sedan jag insjuknade den 5 september 2012. GALET VA?! Ibland kan jag även chocka med en och annan outfit eller video! Börja läs min blogg här till höger vettja! Med detta hoppas jag att ni ska trivas!
