Jag kommer ihåg nästan alla stunder, från när vi gick in på akuten, fick vänta på att prover skulle tas och sedan hur vi gick igenom hela sjukhuset till när jag träffade min läkare och min sköterska för första gången, mina tankar och funderingar runt dom. Jag förstår inte hur jag kan minnas alla stunder, intryck och känslor, det har ju ändå gått nästan fyra månader sedan dess nu!

 

Jag vill minnas allt, även om allt inte är så roligt, så vill jag minnas det. Jag vill inte glömma intrycken och känslorna. Jag vill minnas det i huvudet för evligt. Jag skulle vilja ha allt som på en film, men det går ju inte, allt finns ju bara i min hjärna! Hur ska jag komma ihåg det? Kommer jag att glömma?

 

Jag minns alla sköterskor som vandrade runt på avdelningen, skötte om mig och till och med vad vi åt till frukost, lunch, middag och kvällsmat. Jag minns vad jag och mina föräldrar pratade om på kvällarna, mina frågor och funderingar som ingen av oss kunde svara på då.

 Jag minns allt som om det var nyss och så vill jag ha det! Jag minns allt och det är jag glad för!